hejdå carla
När jag var liten bodde vi granne med nittioåriga Carla
som hade vitt hår uppsatt i knut,
och papiljotter i håret när hon gick runt i sitt hus om kvällarna.
Mamma brukade kalla henne ängel.
För att hon alltid fanns där för att hjälpa oss,
och för att hon hade ett så varmt leende.
Varje gång jag sprang över till henne och knackade på, blev hon så glad
att jag inte kunde låta bli att lyfta mina egna mungipor upp till molnen.
Ibland fick man komma in i huset för att äta kakor, dricka alldeles för stark svartvinbärssaft, och prata om allt mellan himmel och jord.
Det luktade Carla överallt i det huset.
Jag kommer ihåg att det var så mysigt att lyssna
när hon berättade om allt som hänt under hennes långa liv.
När vi bakade bullar sprang jag alltid över till henne
och fick låna mjöl om vi hade glömt att köpa det själva.
Jag och min granne Susan som bodde på andra sidan om vårt hus
fick alltid äta upp de största smultronen vid kanten av hennes trädgård.
Ibland visste hon om det och skrattade åt oss,
ibland var vi busiga och åt upp dem även fast hon inte var där.
Carla läste alltid tidningen med förstoringsglas, för att hon inte såg så bra.
Ibland läste vi tidningen tillsammans.
Jag bodde bredvid henne i åtta år. Sedan flyttade vi långt ifrån henne.
Men så hälsade vi på henne en gång.
Det framkallade så många starka känslor.
Vi fick komma in och äta kakor, dricka alldeles för stark svartvinbärssaft
och prata om allt mellan himmel och jord. Och det luktade Carla överallt i hela huset. Vi insåg ännu mer hur otroligt mycket vi tycker om Carla.
Min farmor ringde häromdagen.
Carla är borta nu.
Men även om det kom tårar när jag fick höra det,
även om jag saknar henne nu,
så vet jag att hon i nittiosex år fick ge glädje till så många.
Att hon var så betydelsefull.
Att hon gjorde tiden då vi bodde på den gatan så oerhört minnesvärd för mig.
Och jag hoppas verkligen att hon visste om det.
Kommentarer
Postat av: Monika
♥
Postat av: Klara!
Åh så sorligt.
Jag kommer ihåg henne, hon var alltid så snäll och mysigt. Hoppas du inte känner dig allt för ledsen.
Älskar dig. Puss
Postat av: salomekappelin
sorgligt värre men fin text! finns allitd för dig
saknar dig johanna puss <3
Postat av: anonym
mycket fin och känslostark text måste jag säga! den träffar en rakt i hjärtat!
Postat av: Julia
Åh vad rörande. Det är sånt här som är en av de sorgligaste sakerna i livet men kan också vara så otroligt fina när man inser hur betydelsefullt ETT liv har varit.
Trackback
