grät och grät och grät och så såg man inte vad som hände

Allt för min syster.
man bara dog
så vacker film
och så vi tre flickor
jag och majs och fis
som bara satt i soffan
som bara grät
och grät och grät
och grät tills tårarna
gjorde så att man inte
såg vad som hände längre.
Vi är sånadära tuffingar!
Jag lovar, det är värt att se den.
Åh vad man vill göra en såndär film
som får hela världen att känna något i hjärtat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0